Konflikthanteringsdiagram

Vi på Arkatay gillar Eliyah Goldratt och hans Theory of Constraints. Böcker som är bra att läsa på ämnet är bland annat ”The Goal” och ”Critical Chain”. Goldratt gillar den vetenskapliga metoden, och anser att man på ett strukturerat sätt kan angripa problem även i företagen. Ett exempel på ett sådant strukturerat sätt är att använda sig av konflikthanteringsdiagram. Här kommer en genomgång av ett påhittat exempel som hjälper till att illustrera användningen av verktyget. 

Grundprincipen är att konflikter uppstår när två olika viljor eller önskemål inte går att förena. T.ex. kanske en person anser att ett projekt måste bli klart i tid, medan en annan säger att det är omöjligt om kvaliteten ska bibehållas. Dessa båda motsatsförhållanden när det gäller att projektet ska bli klart i tid kan illustreras i följande diagram (gjort i programmet Flying Logic):

En person anser att projektet måste bli klart i tid, medan en annan anser att projektet inte kan bli klart i tid. Nästa steg bli att kartlägga de underliggande behoven, eller kraven, som är orsaken till att önskemålen uttrycks. I det här fallet kan det ha att göra med att den ena personen anser att företagets anseende är viktigast, och att kvaliteten måste prioriteras, medan i det andra fallet handlar det om att säkerställa lönsamhet i projektet. Figuren har nu utökats så att den ser ut enligt följande:

Därefter handlar det att försöka hitta en gemensam målsättning som ligger till grund för båda dessa behov. Den gemensamma målsättningen ska vara formulerad på ett sätt som kräver båda behoven, och som alltså båda är överens om, men som alltså inte gäller om något av behoven inte är uppfyllt. I det här fallet kan det gemensamma målet vara bolagets långsiktiga lönsamhet. Diagrammet ser då ut så här:

Nästa steg är att kartlägga de antaganden som ligger till grund för diagrammet. Varje pil representerar en slutsats som bygger på ett antal antaganden som behöver lyftas upp i ljuset. Här är det viktigt hur man uttrycker sig, så att man får med . T.ex. mellan behov och vilja kan relationen uttryckas som: ”för att uppnå behovet X, så behöver vi utföra vilja Y, på grund av våra antaganden Z”. I vårt exempel nedan, så kanske det finns ett antal antaganden om varför det är viktigt att inte bli klara i tid så att företagets anseende säkras, t.ex:

  • Det finns inte tid för kvalitetssäkring om allt i avtalet ska levereras
  • Anseendet hos bolaget minskar mer om kvaliteten är låg än om det blir försenat

På samma sätt kan man kartlägga alla antaganden för varje pil i diagrammet. I exemplet så skulle grafen kunna se ut enligt följande:

Genom att belysa oklarheter i antaganden, så kan man hitta möjliga lösningar på konflikten. Om man blir av med alla antaganden, så upphör konflikten. I det här fallet är ett kritiskt antagande att anseendet minskar mer om kvaliteten är låg än om projektet blir försenat. Men eftersom ingen vet att det är på det sättet, så kan man fråga kunden. Om det visar sig att tiden är viktigare för kunden, så minskar anseendet lika mycket oavsett. I det här fallet är alltså lösningen att leverera i tid till en lägre kvalitet. Det slutgiltiga diagrammet ser ut enligt följande:

Fördelen med den här typen av diagram är att det blir lättare att se lösningen, antaganden och slutsatser när man lyfter upp dem och visualiserar dem. Det är ett strukturerat sätt att angripa konflikter och meningsskiljaktigheter, som är fokuserat på att hitta lösningar, vilket ger en mycket mer konstruktiv och behaglig arbetsplats. Prova själva så ska ni se!

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>